världen har för många problem
Varje gång jag känner en psykisk stress av något slag får jag hicka.
Idag har jag hickat i tre timmar. Jag har haft hicka fyra gånger.
Och det är ingen nådig hicka heller. Jag lyfter nästan från stolen. Sedan kan inget få bort den. Jag har testat allt.
Jag önskar så att någon kunde säga 'du får en femma om du hickar igen', det funkar alltid. Men ingen vill, för ingen litar på min hicka. Ingen vill bli fem kronor fattigare. Alla är snåla. Alla är hemska och egoistiska. Tänk på min hicka? Min hicka!
Hick.
Förut kunde jag koncentrera bort hicka. Det var ballt. Nu är jag en förvirrad tant. Dom är inte lika bra på att koncentrera sig.
Jag förknippar alltid hicka med små bebisar. I fostervatten. Så fort jag hör eller ser någon hicka föreställer jag mig alltid dom som små spädbarn. Eller foster.
En bebis i en stor, vattenfylld påse inuti en annan människa. Bebisen hickar. Magen hoppar.
Hick.