materiell kärlek
Jag vandrade hem efter förra inlägget för att kolla läget. Läget är bra, jag är lättad.
Lycklig som en 7-årig flicka på julafton blev jag när jag såg att mina kläder kommit. Ca 45 sekunder efter jag läst smset vandrade jag iväg och hämade dom. Åh, denna materiella kärlek. Slet upp paketet och kramade vartenda plagg minst två gånger, sedan duschade jag och slängde på mig den bruna klänningen. Normalt hatar jag verkligen att ha klänning, jag känner mig så jävla obekväm i det. Lite som att jag skulle vistas i Irak fast jag inte kan språket. Bara fel.
Men den här är ju underbar. Den känns inte. Det känns som jag är naken. Det är underbart. Jag känner mig bekväm i att känna mig naken.
Var tvungen att raka benen också, charmigt som inget annat. Jag cuttade mig på båda knäna. (knänen? knäen? knääänaaaaah?)
Jag är tydligen inte bra på någon tjej-grej. Jag är kille.
Den här sommaren kan bli spännande syn-mässigt för mig. Jag är närsynt, så min värld är rätt blurrig utan mina glasögon. Åtminstone världen som är mer än 4 meter ifrån mig.
Nu har jag köpt solglasögon. Yah. Heta solglasögon, dessutom. Jag kommer alltså bo i dom hela sommaren, och dissa mina vanliga glasögon som gör världen vacker.
Närsynt + solglasögon = mörkt & blurrigt. Jag ser fram emot det redan nu. Jag känner mig jätteflummig i dom. Som om jag skulle vara onykter.
Så om någon av er hälsar på mig och jag inte hälsar tillbaka så kan jag lova er att det är inte för att jag är otrevlig, det är för att jag helt enkelt inte kan se er.
Nu sitter jag här och steker som fan i min naken-klänning, mina solglasögon, mina älskade converse och med en underbar festis i handen.
Låter felfritt, va?
Lugn, jag är också mänsklig. (även fast det är svårt att tro, ehehe)
Är det någon annan än jag som har seriösa problem med att hitta av munnen? På allvar?
Okej, here's the deal.
Jag sitter här med min festis, jag skruvar av korken, höjer armen, blundar och väntar på att flaskan med den ljuvliga drycken ska möta mina läppar.. HIIIIH! Jävlar. Jag gjorde det igen. Jag missade munnen. Med flera centimeter. Jag har festis på mina tuttar.
Detta händer mig i princip varje dag, vilket medför att jag ofta har konstiga fläckar i diverse färger på tröjan. Om ni någonsin skulle undra.
Jag känner mig så jävla cool i mina nya, röda pilotbrillor
och med min gröna festis. Titta vad tuff jag känner mig!
Lite som en reklambrud. Fast en sunkig sådan
med vit, slapp hud och en billig webcamera istället för
ett eget team med fancy fotografer och sminkdamer.
Men less is more, som kungen brukar säga.