FREDAG OCH SÅDÄR

Åh fy fan, mänsklig interaktion som man inte bjudit in till. I ens eget HEM. Hurv!
Idag skulle det komma ventilationsmänniskor till vår lägenhet nångång mellan 8-17. Sånt är en jävla mardröm för mig, hatar att ha folk i hemmet som man inte bjudit in själv. Får storpaniken! Så jag gjorde det enda som kändes som ett bra sätt att undvika den paniken. Jag stack hemifrån klockan 8 och åt frukost på Ica. Själv. I ett hörn. Så jävla fin lösning. Sedan strosade jag på stan en sväng, sedan skulle jag ändå till kuratorn. Vet inte vad jag ska känna för dagens samtal, känner mig sjukt avtrubbad i skallen. Känner ingenting, typ? Men det är ju ganska skönt att få en paus från sånt också. 

Nu sitter jag på Waynes och dricker en latte på kokosmjölk med karamellsmak. Jättegott. Sitter alldeles själv i ett hörn, och det känns så rofyllt just nu. Jag fikadejtar inte mig själv så ofta, faktiskt. Borde göra det oftare. #enstöring 



Blev faktiskt ett gäng fynd igår! Lite sådär smått och gott, som det lätt blir. Bland annat en tavla med sidensvansar för 2:50. En sån liten, liten peng! Blev så jävla sugen på ett skåp på ett ställe, men dom skulle ha 380 spänn för det. 380? Det är fan en ganska stor second hand-summa. Jag gick och bar det pga ville inte ge någon annan chansen att ens se det, men sedan bet jag i suräpplet och la tillbaka det. Så himla coolt, MEN inget fynd. 
Aj. Gör ont att titta på bilden. Åh. Mitt skåp.

Vi köpte även ett nytt köksbord igår, som ska genomgå en renovering någon dag till veckan. Varit så innerligt less på vårat köksbord ett tag nu för att det är så stort, och vi är ändå inte asflitiga på att bjuda hem folk på värsta middagarna och grejer. Sååå, nu blev det ett mindre bord med iläggsskiva. Det kan ni ju ta och anteckna, så intressant! 

Skit samma! Milly började i alla fall  dagen med att ta ett av fynden till hennes rum och bryta av ett ben på den. JAJA. Lite lim fixar allt. Eller typ, plåster. Så kan hon ju få leka veterinär. Eller, egentligen... amputerade prydnader måste ju också få finnas. Ibland är amputation det bästa alternativet. Fråga bara Melman. 
Det har jag ju inte heller skrivit om! Nog för att alla som följer mig på Instagram och så redan vet allt, men Melman fick ju amputera halva svansen i januari!!! Kära nån, vilket trauma. Milly var vild och smällde igen hennes dörr rakt på Melman svans. Så olycklig timing! Men cool som han är så var han lika glad ändå, trots att det måste ha gjort så satans jävla apont, men jag såg ju att det där kan inte vara så bra. Givetvis en helg också, på jourtid. Så, in till veterinären akut där dom röntgade och konstaterade att han hade en spricka i svansen, och även hade sår in till benet... så eftersom att svansar är svåra och tokiga, så rekommenderades amputation direkt. Vi fick veta att han förmodligen skulle ha sämre balans, men att han skulle lära sig leva med den. Vi ba; åh jävlar. Han som hoppar in i saker, ramlar ner från saker och snubblar på platta golv. Men! Jag tror typ att han var gjord för en svansamputation? Han har bättre balans än vad han någonsin har haft. På riktigt! Han är som en jävla vildkatt som grejar allt! Eller alltså, han ramlar fortfarande och sånt. Men inte alls lika ofta. Jag svär att hans svans var för lång för kroppen förut, och nu är den perfekt balansmässigt. Och så är den så stark, hans stump! Jävlar! Som en jädra träklubba, han kan slåss gaaaaanska bra vill jag lova. Sjukaste vapnet. 

Men ja, han blev som så... Melman. Klart att det var han som skulle tappa en kroppsdel. Vem annars? Vår stora lejonkalv. Vår amputee. 




Jaja. Historiestund! Nu ringde mamma och sa att hon slutat, så nu ska jag gå och kriga på Panduro. Sådär som man gör.




- Vardagsstuff | |
Upp